Här kommer en del.

Här komer en del i läxan.  Jag lägger ut resten sen :)


KRAm



Lottvinsten

Hmm... Vad var det nu jag var tvungen att berätta för dig du kära Dagbok?? Jo, nu kommer jag ihåg! Men först ska du gissa!! Hihi fel! Du kanske undrar varför jag har varit borta så länge? Jag har varit i New York!! Du undrar säkert också varför jag har hemlighållit det för dig? Jo det är för att du inte skulle bli ledsen förstår du. Man fick bara ta med sig 3 personer och jag tog självklart med mig de som jag älskar allra mest. Mamma, Pappa och Andrea. Pepsi, min lilla tax, fick så klart följa med. Han satt i mitt knä på planet.Konstigt att jag aldrig har beskrivit mig själv för dig kära dagbok. Okej jag ska snabbt berätta om mig själv och min lite småsjuka familj. Jag, Mitsy, är lång och blond. Minna bästa vänner kallar mig "Modellen"
"Kommer du Modellen?"
Okej nog om mig. Mamma,Lisa, är typ värsta superhjälten! Jag skojar inte!! Att hon orkar med mig!! Det är just därför jag älskar henne. Pappa, Johannes, kallas för Johan. Han har det största tålamodet jag någonsin sett. Det är nog därför jag älskar honom. Och så har vi Andrea. Hon är den mest älskavärda, söta, snälla, vackra och bästa systern som man kan ha i hela världen!! Det låter kanske som om vi är den lyckligaste och mest perfekta familjen? Det är vi också!! Pepsi är världens finaste han med. Min lilla fina tax!
Men nu ska jag berätta för dig om min resa till "The Big Apple" Det är så New York kallas.

"Modellen, kom nu stå inte bara där och titta!"
"Ja,ja jag kommer!"
Jag stod där och tittade på resebroschyrer och drömde mig bort. Sydney,Kapstaden,London,Berlin. Och sedan till den staden som jag drömt om så  mycket: New York. Sedan såg jag det! I hörnet på broschyren stod det: Vinn resa till New York. Jag rusade in i affären.
"Pust har ni någon sådan där reselapp kvar?",sa jag.
"Hmm,kanske", sa den sura resepsioniseten."Här har du"
"Åhh,tack!"
"Kolla om du har vunnit,Modellen!",sa Cassy.
"Okej",sa jag.
"OMG OMG OMG, jag vann!!!",sa jag."Shit! Det här är inte sant!!NEW YORK HERE WE GO!!"
"Hmmpf, grattis då",sa den sura resepsionisten."Här är 4 bijetter till New York"
Jag tar biljetterna och springer därifrån. Hemma hos familjen fick ja typ värsta chocken.
"Mamma vi ska till New York!!!"
"Jag har alltid tyckt att du är en dålig skämtare", sa mamma.
"Kom och titta så får du se!!"
"Ohh, herregud! Du har vunnit!!"
"Mamma vi ska till New York!"
"Nämen titta här! Det står att vi får bo på Hotellet "Hilton"

Mamma informerade pappa och Andrea. Andrea fick också en chock, men tillskillnad från mig, i stress.
"Mamma jag hinner aldrig med allt i skolan!!"
Den 7 oktober gick planet från Arlanda,klockan 7. I mitt bagage fanns: Kläder,skor,smink,ännu mera skor och min sista hemliga lilla sak (som ingen annan än du kommer få veta att jag hade med mig). Min lilla Palle,nallen som är sjukt sliten nu och som jag måste ha haft med mig ända sedan jag föddes, fick så klart vara med i New York.

Klockan 3 på morgonen var det inte längre lika kul att flyga till New York. Mamma väckte mig tre gånger eftersom jag somnade om hela tiden. Till sist när jag hade släpat mig upp ur den mjuka och varma sängen(som jag gärna skulle ha legat kvar i) petade jag i mig lite frukost. Det är väldigt svårt att äta vid tre på natten ska du allt veta kära dagbok. Taxin anlände vid fyra och då stod hela familjen uppradade vid trappan till vårt fina hus. Det var fortfarande mörkt ute och det var väldigt kallt. Jag huttrade i min lilla skinnjacka och skarfen jag hade på mig då. Jag hade så klart klätt mig för New Yorks 20 grader. På flygplatsen testade jag en Frappuchino på Starbucks. Hmmm... jag drack allt godare i New York!
Väl på flyget drack jag en Cola. Jag älskar brun läsk. Cola,Dr.Pepper Root Beer. Muuums!! Frappuchino är en sorts kaffedryck som bara finns på Starbucks. Flygfärden tog ungefär 8 timmar vilket var ganska mycket. Eftersom vi flög på dagen kunde jag så klart inte sova. Fast det kan jag inte i vanliga fall heller.
Vi anlände till The Big Apple vid halv tre på dagen och jag var död. Jag höll på att dö av trötthet för att jag inte sovit något på planet. I Amerikansk tid var klockan 9 och alla amerikaner var på väg tull jobbet. På väg till hotellet började jag räkna hur många Starbucks jag såg men slutade vid 87. Nej jag skojade bara. Jag somnade i stället.


Ignorera det gula. Det är mina stavfel :)

KRAM

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0